I "SJÄLVRUMMET"
Share
Välkommen in i en oredigerad verklighet i källaren hos mig.
Det är här jag trivs som allra bäst. Ensam med mina grejer i en pågående lek som aldrig vill ta slut. Det där med att vara ensam, det trivs jag bättre med än jag kunnat ana. Var lite tveksam till det förut, nästan lite rädd, men nu vet jag. Jag klarar mig och trivs i mitt eget sällskap, det blir bra så. Gissar att jag blivit bättre vän med mig själv. När man är där, mitt i bubblan, så finns det ingen/inget att jämföra sig med. Inga andra röster att lyssna på, mer än möjligtvis de som lämnar radion. Jag behöver vara där, i "självrummet" för att kunna jobba ostört. Kritiken slår emot mig som en käftsmäll ändå så fort jag lämnar stället. Den kommer först i från mig och sedan från andra, ja inte direkt från andra på riktigt utan så som jag tänker att dom skall säga, tycka eller tänka. Jösses, vad jag kan hitta på. Det är verkligen inte nyttigt för självkänslan och jag vill egentligen sluta att tänka så bums, för jag har inte tid, inte en minut till. Har väldigt svårt att tro att jag kommer ligga på min dödsbädd och säga -om jag ändå varit lite dummare mot mig själv, lite hårdare, lite mer, vem tror du att du är?! Nä nä, knappast. Jag är inte ensam det vet jag, så vad säger du? ska vi sluta med dessa dumheter på studs och jobba på ett bussigare jag? bra då säger vi så.
Tänk så mycket som ryms på dessa kvadratmeter, men vet du, vi planerar att bygga en studio på markplan, med dagsljus osv. En studio som rymmer allt detta + lite till, som ett kontor på ett loft t.ex. En plats där jag kan ta emot besök och hålla workshops. Just det, workshops, jag återkommer till det.
Jag fantiserar om vilken ordentlig ordning jag kommer att ha på allt.
Ha ha, typ samma som den jag redan har på allt nu gissar jag, men jag skall i alla fall anstränga mig. Anstränga mig för att hålla vissa ytor fria.
Det skall såklart finnas ett litet litet kök, en liten liten toalett och en liten liten säng också som man kan vila på ibland. Tänk om det skulle kunna få rymmas en lite liten kamin med, så mysigt.
Höra en eld som sprakar medan man tecknar och dricker sitt kaffe. Vill du komma på besök då? Katten så trevligt det låter. Jag är PEPP!!! men nu lämnar jag dig för idag. Jag skall nämligen iväg på en Koreanskt inspirerad afton med k-pop och god mat. Vi hörs, hej!
1 comment
Det är ett ständigt tränande att vara snäll mot sig själv tycker jag. Jag brukar säga till ett par andra föräldrar som hämtar barn samtidigt som jag ”vi får priser för årets föräldrar idag med”. Lite befriande även om det är på skoj men ändå att säga (att man är en grym förälder, eller bra på sitt jobb eller helt enkelt bara) att man är bra högt ibland, gör att det känns bra. Spännande med workshop framöver! Då vill jag komma!